Svenska värdepappersfonder och specialfonder har rätt att erhålla hemvistintyg

Det har under en längre tid förelegat osäkerhet kring svenska fonders rätt att erhålla intyg om skatterättslig hemvist i Sverige, s.k. hemvistintyg. Till följd av att Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD” ) inte beviljat prövningstillstånd i ett överklagat kammarrättsavgörande avseende denna fråga, har Skatteverket ändrat sitt ställningstagande och kommer som utgångspunkt att utfärda sådana hemvistintyg.

 

Hemvistintyg utfärdas av Skatteverket för att styrka en persons eller bolags skatterättsliga hemvist i Sverige. Hemvistintyg kan bl.a. användas för åberopande av förmåner enligt skatteavtal, t.ex. för nedsättning av utländsk källskatt på utdelning.

 

Sedan 1 januari 2012 inkomstbeskattas inte svenska värdepappersfonder och specialfonder för inkomster från fondernas tillgångar. Fonderna anses skatterättsligt som juridiska personer och är principiellt obegränsat skattskyldiga, men i praktiken är de således inte föremål för någon svensk inkomstbeskattning. Istället schablonbeskattas fondernas ägare i förhållande till värdet på fondandelarna. I samband med införandet av den nya beskattningsordningen för svenska fonder lyftes det en osäkerhet gällande vilken effekt detta skulle kunna få för fondernas möjlighet att anses ha skatterättslig hemvist i Sverige enligt skatteavtal. Denna osäkerhet har Skatteverket tagit fasta på och man har därmed ansett att hemvistintyg inte kan utfärdas för svenska fonder.

 

Rättsläget klarnade något till följd av en dom från HFD 2016 (HFD 2016 ref. 25 ) där HFD ansåg att en svensk värdepappersfond hade hemvist i Sverige vid tillämpning av skatteavtalet mellan Sverige och Spanien. Skatteverket ansåg dock, något förenklat, att HFDs avgörande från 2016 inte var generellt tillämpligt på Sveriges skatteavtal.

 

I oktober 2020 meddelades en dom från Kammarrätten i Sundsvall (mål nr 1290-1291-19 ) avseende en svensk värdepappersfonds skatterättsliga hemvist enligt skatteavtalen mellan Sverige och Polen respektive Storbritannien och Nordirland. Det kan noteras att skatteavtalet mellan Sverige och Polen ingicks före den ändrade beskattningsordningen för svenska fonder 2012, medan skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland ingicks efter denna tidpunkt. Kammarrätten kom fram till att den svenska värdepappersfonden hade skatterättslig hemvist i Sverige enligt båda avtalen.

 

Skatteverket vidhöll sin inställning i frågan och överklagade domen från Kammarrätten till HFD. HFD meddelade den 27 oktober 2021 (mål nr 6579-20 och 6580-20 ) att domstolen inte beviljar prövningstillstånd, varför Kammarrättens dom således står fast.

 

Mot bakgrund av att Kammarrättens dom inte överensstämmer med Skatteverkets tidigare bedömning samt att HFD inte beviljade prövningstillstånd, har Skatteverket nu meddelat att man inte längre kommer att tillämpa sitt tidigare ställningstagande i denna fråga. Skatteverket kommer därmed att utfärda hemvistintyg för svenska fonder enligt alla skatteavtal såvida det inte uttryckligen framgår av det specifika avtalet att fonderna är undantagna från avtalets tillämpning (Skatteverkets ställningstagande från 10 november 2021, dnr. 8-1299404 ). Tillämpningen kommer även att gälla retroaktivt, dvs. från 2012.

 

Kommentar

Det är glädjande att den osäkerhet som förelegat under lång tid gällande svenska fonders rätt att erhålla hemvistintyg nu äntligen är undanröjd.
Det får antas att HFD genom att inte meddela prövningstillstånd ansåg att rättsfrågan redan prövats i avgörandet från 2016. Eftersom detta har varit en stor och viktig fråga av ekonomisk betydelse för svenska fonder, är det beklagligt att Skatteverket vidhållit sin inställning under lång tid trots domstolsavgöranden som bedömt annorlunda i frågan.

 

Svenska fonder har således numera som utgångspunkt rätt att erhålla hemvistintyg för att åberopa de rättigheter och förmåner som medges enligt skatteavtal.

 

Det kan finnas vissa möjligheter att ansöka om nedsättning av utländsk källskatt retroaktivt. I vilken utsträckning detta är möjligt beror på gällande lagstiftning i den aktuella staten. Vi kan naturligtvis vara behjälpliga i denna fråga om så önskas.

 

Vid frågor, vänligen kontakta:

Magnus Johansson
Sara Lindell