Skatteverkets ställningstagande om ränteutgifter

Skatteverket publicerade 2022-11-21 ett ställningstagande (dnr 8–1925656 som uppdaterades 2022-11-25 ) om i vilka situationer som utgifter till annan part än långivare kan räknas som ränteutgift. Skatteverket anser att även utgifter till annan än långivaren kan utgöra ränteutgifter om det är fråga om utgifter som är nödvändiga för eller har ett nära samband med införskaffande av kapital.

Bakgrund

Det har sedan införandet av ränteavdragsbegränsningsreglerna uppkommit frågor om vilka utgifter som ska anses omfattas av definitionen av begreppet ränta. Med ränteutgifter avses enligt lagtexten ränta, andra utgifter för kredit och utgifter som är jämförbara med ränta.

Av förarbetena framgår att utgift för upptagande av borgen är en sådan utgift som ska omfattas av begreppet andra utgifter för kredit. En borgensavgift erläggs i normalt till en utomstående part och inte till långivaren. I övrigt nämns inget om vad som gäller för betalningar till annan än långivaren.

Skatteverkets bedömning

Skatteverket anför i ställningstagandet att begreppet andra utgifter för kredit ska tolkas utifrån sin språkliga utformning. Skatteverket konstaterar att utgifter till annan än långivaren, vid införskaffandet av kapital som för låntagaren är nödvändiga eller som är utgifter för tjänster som har samband med införskaffandet av kapital, ska utgöra en ränteutgift. Detta oavsett om utgiften erläggs till långivaren eller till annan part.

I ställningstagandet lyfter Skatteverket fram två exempel: kreditratinginstitut och utgift till part som förmedlar kapital mellan en låntagare och den slutliga långivaren. Skatteverket anser att även andra utgifter, som är nödvändiga eller som har samband med införskaffandet av kapital ska anses utgöra en ränteutgift. Bedömningen av vad som ska anses utgöra en ränteutgift ska dock alltid göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Våra kommentarer

Skatteverkets ställningstagande indikerar att vissa av de konsultkostnader som bolag kan betala i samband med upptagande av kredit kan omfattas av räntebegreppet. Ställningstagandet är vagt i sin utformning och lämnar endast två konkreta exempel. Som nämnts ovan behöver en bedömning av vad som ska omfattas av räntebegreppet alltid göras i det enskilda fallet.

Om ni har frågor om hur just er bedömning ska göras kontakta gärna: