Regeringen lägger fram lagrådsremiss om förändrade 3:12-regler – höjt grundbelopp och enklare beräkningar i fokus

Den 23 maj 2025 presenterade regeringen sin lagrådsremiss med förslag på ändringar i det så kallade 3:12-regelverket. Förslagen bygger till stor del på den utredning som överlämnades i juni 2024, men med vissa justeringar.

Förändringarna innebär bland annat att dagens två alternativa beräkningsmodeller – förenklingsregeln och huvudregeln – ersätts av en gemensam modell. Ett grundbelopp om fyra inkomstbasbelopp (IBB), motsvarande 322 400 kronor för 2025, föreslås fördelas mellan företagets ägare utifrån andelsinnehav. Vid ägande i flera bolag ska beloppet proportioneras och det totala grundbeloppet får inte överskrida 4 IBB per individ.

Därtill behålls möjligheten att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme motsvarande 50 procent av utbetalda bruttolöner. Ett schablonmässigt avdrag om åtta IBB per delägare införs dock, vilket i praktiken kan minska det lönebaserade utrymmet för vissa. Samtidigt slopas kravet på eget löneuttag samt den så kallade fyraprocentspärren, vilket breddar tillgängligheten till löneunderlagsregeln.

En annan förändring gäller uppräkningen av omkostnadsbelopp. Endast den del som överstiger 100 000 kronor får räknas upp enligt SLR + 9 procentenheter. Uppräkningen av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas däremot bort. Karenstiden för kvalificerade andelar förkortas generellt från fem till fyra år.

Lagrådsremissen innehåller även begränsningar som hänger ihop med den parallella utredningen om beskattning av carried interest. En viktig förändring är att löner i företag som ägs genom alternativa investeringsfonder inte får räknas med i löneunderlaget. Det betyder att en delägare inte kan ta med löner till anställda i de bolag som fonden har investerat i. Däremot påverkas inte själva fonden av denna begränsning – om fonden har egna anställda kan deras löner räknas med, så länge övriga krav är uppfyllda. Begräsningen är således mer i linje med det förslag som lades fram i carried interest-utredningen än den som ursprungligen inkluderades i förändringarna av 3:12-regelverket.

Regeringen har avstått från att gå vidare med flera av de mer omdiskuterade delarna i utredningen, exempelvis förslagen om ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst, justeringar av utomståenderegeln samt skärpta krav på kontrolluppgifter. Istället föreslås att samtliga delägare som innehar kvalificerade andelar lämnar in K10-blanketten i sin deklaration, även i avsaknad av utdelning.

Planerat ikraftträdande den 1 januari 2026
Lagrådet ska nu yttra sig över förslaget innan regeringen kan lämna en proposition till riksdagen. En viss osäkerhet kvarstår dock, då regeringen understryker att budgetförhandlingarna i höst kan påverka införandet.

En förenkling och bättring?
Förslaget beskrivs som en förenkling, och på flera punkter – särskilt höjningen av grundbeloppet och borttagandet av löneuttagskravet – kan det innebära administrativa lättnader och större förutsägbarhet. Samtidigt kan bland annat det nya schablonmässiga löneavdraget slå negativt mot vissa entreprenörer som i dag gynnas av det lönebaserade utrymmet.

Vill du veta närmare hur förslaget kan påverka dig eller ditt företag? Kontakta oss gärna för en genomgång av konsekvenserna och vilka möjligheter du har att anpassa dig till det nya regelverket.