Omnibus – kostnadsfri genomgång av hur de uppdaterade hållbarhetsreglerna påverkar ert företag

I en tid av omfattande regelverksförändringar inom hållbarhet erbjuder vi på Svalner kostnadsfri rådgivning kring hur Omnibus-förordningen påverkar just din verksamhet. Våra experter hjälper dig att förstå de praktiska konsekvenserna och identifiera strategiska möjligheter med förändringen.

Den 26 februari 2025 presenterade EU-kommissionen ett omfattande Omnibuspaket med syfte att förenkla och harmonisera regelverken för hållbarhetsrapportering. Förslagen omfattar bland annat förändringar i CSRD, CSDDD och EU-taxonomin, och innebär höjda tröskelvärden för rapportering, uppskjuten tillämpning för vissa företag samt förenklade rapporteringskrav. EU-kommissionen vill med ändringarna öka tydligheten och effektiviteten i rapporteringen, samtidigt som fokus på den gröna omställningen ligger fast.

Senareläggning av ikraftträdande – ”Stop the clock”
Den 3 april röstade EU-parlamentet igenom förslaget om ”stop the clock”, vilket innebär att rapporteringsskyldigheten för CSRD skjuts upp med två år. Detta gäller för stora företag som enligt tidigare planering skulle ha rapporterat för räkenskapsåret 2025, samt för små och medelstora börsnoterade företag med tidigare rapporteringsskyldighet för räkenskapsåret 2026. Företagen blir nu alltså rapporteringsskyldiga för räkenskapsår 2027 respektive 2028. Även tidsfristen för införlivandet av den första tillämpningsfasen av CSDDD skjuts upp med ett år till 2028.

Höjda tröskelvärden
EU-kommissionen har föreslagit höjda tröskelvärden inom ramen för Omnibuspaketet, vilket för närvarande behandlas inom EU:s institutioner. Även om detaljerna varierar mellan institutionerna, syftar förslagen till att kraftigt minska antalet företag som omfattas av hållbarhetsrapportering – med uppskattningar som indikerar en minskning av rapporterande företag på minst 80 procent.

Förenklingar inom ESRS – ”Quick fix”
EU-kommissionen har även genom den så kallade ”quick fix” infört förenklingar i ESRS samt taxonomirapporteringen som främst påverkar företag i den första rapporteringsvågen, det vill säga de bolag som redan rapporterat enligt CSRD eller som kommer göra det för räkenskapsår 2025 (enligt fördröjningen i den svenska lagrådsremissen).

Samtliga rapporterande företag ges möjlighet att, förutom förlängning av tidigare infasningar, skjuta upp rapporteringen av standarderna E4 (Biologisk mångfald), S2 (Arbetstagare i värdekedjan), S3 (Berörda samhällen) och S4 (Konsumenter och slutanvändare), även om dessa bedömts som väsentliga i den dubbla väsentlighetsanalysen. Dessutom får företag med färre än 750 anställda skjuta upp rapporteringen av Scope 3-utsläpp. Förändringarna gäller för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025, under förutsättning att inga större invändningar inkommer från medlemsländerna.

De delegerade akterna till EU:s taxonomiförordning har upplevts som komplexa och resurskrävande, särskilt i förhållande till den begränsade information som rapporteras. Som del av Omnibusförslaget har EU-kommissionen föreslagit förenklingar, inklusive minskade informationskrav, justerade rapporteringsmallar och en väsentlighetsprincip för att göra rapporteringen mer proportionerlig och hanterbar.

Potentiella utmaningar och överväganden
Omnibusförslaget från EU-kommissionen syftar till att förenkla hållbarhetsrapporteringen, minska den administrativa bördan och stärka konkurrenskraften för företag inom unionen. EU arbetar för närvarande med en översyn av de befintliga ESRS-standarderna i syfte att förenkla och förtydliga rapporteringskraven. Revideringen syftar till att minska antalet rapporteringspunkter, förtydliga informationskraven samt stärka samordningen med andra regelverk – i linje med det bredare förenklingsinitiativet inom Omnibusförslaget.

Genom uppskjuten rapporteringsskyldighet, höjda tröskelvärden och förenklade standarder förväntas företag få bättre förutsättningar att hantera kraven. Samtidigt väcker förslaget ett antal viktiga frågeställningar:

• Hur påverkas transparensen i hållbarhetsrapporteringen?
  När färre företag omfattas av rapporteringskrav, finns en risk att insynen i hållbarhetsarbetet minskar – särskilt i komplexa värdekedjor där mindre aktörer spelar en avgörande roll.
• Vilken tillgång till information får företag i värdekedjan?
  Om fler aktörer undantas från rapporteringsskyldighet, kan större företag få svårare att samla in tillförlitlig information från sina leverantörer och samarbetspartners, vilket påverkar både kvalitén och fullständigheten i rapporteringen.
• Begränsningar i CSDDD:s tillämpning – når vi rätt nivå av ansvarstagande?
  Förslaget innebär att due diligence-kraven enligt CSDDD begränsas till den egna verksamheten och direkta affärspartners. Detta väcker frågor om huruvida man verkligen adresserar de systematiska hållbarhetsrisker som ofta uppstår längre ned i värdekedjan – vilket var ett av de ursprungliga syftena med direktivet.
• Hur bör företag agera strategiskt?
  I en tid av regulatorisk förändring behöver företag balansera mellan att följa formella krav och att upprätthålla trovärdighet och ansvarstagande gentemot investerare, kunder och andra intressenter samt att hålla en långsiktig strategisk riktning för att nå långsiktiga resultat.

Välkommen att kontakta oss på Svalner om du har frågor kring hur Omnibusförslaget påverkar just ditt företag och vilka strategiska överväganden som kan vara relevanta framåt.

För att bidra med vägledning inom ett komplext och föränderligt område erbjuder vi för närvarande kostnadsfri rådgivning kopplad till Omnibusfrågan.