Ny kammarrättsdom utvidgar arbetsgivarbegreppet – öppnar för expertskattelättnader vid utbetalning av ersättning från utländska bolag

Expertskatt och arbetsgivarbegreppet
Expertskatt innebär att utländska experter, forskare eller nyckelpersoner kan få skattelättnad i Sverige om vissa villkor uppfylls vilka regleras i 11 kap. 22 § IL. Expertskattelättnaden innebär att 25 % av tjänsteinkomsten undantas från tjänstebeskattning och arbetsgivaravgifter.

Det aktuella fallet behandlar villkoret om att arbetsgivaren ska vara hemmahörande i Sverige eller ha ett fast driftställe här. Domen är betydelsefull eftersom Skatteverket anser att expertskattelättnader endast kan tillämpas på ersättningar som betalas ut av en svensk arbetsgivare eller en arbetsgivare med fast driftställe här. Förvaltningsrätten gjorde dock en annan bedömning, vilken Kammarrätten fastslog i mål nr 2599-24 meddelad den 24 februari 2025.

Omständigheterna i fallet
En person har blivit utsänd av ett amerikanskt företag för att arbeta i Sverige som CFO för ett svenskt bolag. Det svenska bolaget ansvarar för arbetsledningen och bär den slutliga kostnaden för hennes ersättning. Lönen utbetalas dock av det amerikanska företaget enligt ett assignmentavtal som också reglerar hennes uppdrag i Sverige. Det amerikanska företaget avsåg att registrera sig hos Skatteverket för att redovisa och betala avdragen preliminär skatt. Frågan i målet blir alltså om det svenska bolaget kan anses vara hennes arbetsgivare trots att det är det amerikanska bolaget som betalar hennes lön.

Parternas tolkning av 11 kap. 22 § IL
Skatteverket framförde att av 1 § lagen om forskarskattenämnden (FSNL) framgår att med arbetsgivare menas den som betalar ut ersättning. De menade vidare att det saknas skäl att tillämpa olika arbetsgivarbegrepp i de formella förutsättningarna för skattelättnader i 11 kap. 22 § andra stycket IL jämfört med bestämmelserna om ansökningsförfarandet i FSNL. Bestämmelserna är förknippade med varandra på ett sådant sätt att de inte kan tillämpas oberoende av varandra.

Motparten menar å andra sidan att arbetsgivarbegreppet ska baseras på allmänspråkliga innebörd och det faktiska anställningsförhållandet enligt civilrätten, inte enbart på vem som betalar ut lönen. De hänvisade till principen att beskattning ska ske utifrån rättshandlingars verkliga innebörd. Vidare måste det vägas in vem som bär kostnaderna, vem som drar nytta av arbetet och vem som leder arbetstagaren i praktiken.

Domstolens domskäl och domslut
Förvaltningsrätten konstaterade att begreppet ”arbetsgivare” saknar en enhetlig definition inom skatterätten och att, även om FSNL definierar arbetsgivare som den som betalar ut ersättning, gäller den definitionen endast inom FSNL tillämpningsområde och kan inte automatiskt överföras till expertskattereglerna i IL.

Förvaltningsrätten ansåg vidare att kravet på att arbetsgivaren ska vara hemmahörande i Sverige enligt 11 kap. 22 § IL inte syftar till att utesluta skattelättnader enbart på grund av att ersättningen betalas ut via ett utländskt företag. I stället bedömdes syftet vara att säkerställa att utländska experters arbete gynnar svenska företag och den svenska ekonomin. Därför bör inte utbetalningssättet i sig utgöra ett hinder för skattelättnader, så länge arbetstagaren faktiskt arbetar för ett svenskt bolag eller ett utländskt bolag med fast driftställe här. Förvaltningsrätten ansåg mot denna bakgrund att ett företag kan vara arbetsgivare enligt 11 kap. 22 § IL även om ersättningen till arbetstagaren betalas ut av ett annat företag.

Förvaltningsrätten bedömde att det svenska bolaget i detta fall skulle anses vara arbetstagarens arbetsgivare, vilket kammarrätten bekräftade. Domstolen fäste vikt vid att hon uteslutandande arbetade för det svenska bolaget, som slutligen bar kostnaden för henne, tillgodogjorde sig resultatet av hennes arbetsprestation samt bar risken för denna. Dessutom ingick hon i det svenska bolagets incitamentsprogram, omfattades av dess regler för ledighet i samband med semester och lediga dagar. Att hon inte hade ett anställningsavtal med det svenska bolaget ändrade inte bedömningen.

Svalners kommentar
Svalner ställer sig mycket positiva till Kammarrättens dom. Inom internationella koncerner är det inte ovanligt att en utländsk entitet, av praktiska skäl, betalar ersättningen till en arbetstagare som blivit utsänd till Sverige, medan den faktiska arbetsledningen sker av ett svenskt bolag. Detta rättsfall klargör att sådana upplägg inte utgör ett hinder mot att arbetstagaren ska omfattas av expertskatt.

Efter att domen vunnit laga kraft i mitten på mars 2025 kan det bli aktuellt att utvärdera möjligheten till retroaktiv rapportering för anställda med beslut om expertskatt, där skattelättnaden inte har tillämpats på ersättning från utlandet. Detta kan vara särskilt relevant när lönen betalas ut från både svenska och utländska bolag eller vid kompensation från internationella koncernbolag inom ramen för incitamentsprogram.

Ni är välkomna att kontakta oss för ytterligare information.