Ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen rörande energiskatt

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till att avdrag ska medges för energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som har förbrukats för att framställa el, som inte är skattepliktig eftersom den har förbrukats för framställning av el, i ett ärende som Svalner drivit för en klients räkning.

Beskattningen av el och bränslen inom EU styrs av energiskattedirektivet. Enligt direktivet ska skattebefrielse medges för energiprodukter som används för framställning av el. Enligt svenskt intern rätt krävs dock att bränslet används för framställning av skattepliktig el för att skattebefrielse ska medges. Frågan i målet var huruvida det är förenligt med direktivet att tolka den svenska regleringen på ett sådant sätt att bränsle som används för att framställa el som förvisso inte är skattepliktig i sig men som används för att tillverka skattepliktig el inte kan vara föremål för skattebefrielse.

Omständigheter
Klienten driver ett kraftvärmeverk som producerar värme och el. För att producera el används beskattade bränslen. Den största delen av den producerade elen säljs vidare och är därför skattepliktig. En mindre del av den producerade elen används för driften av kraftvärmeverket, så kallad hjälpkraft, vilken inte är skattepliktig.

Skatteverket har beviljat klienten avdrag för skatt på bränslet som är hänförligt till produktionen av den skattepliktiga elen (elen som säljs vidare). Klienten har däremot nekats avdrag för skatt på bränslet som använts för att producera hjälpkraften som driver kraftvärmeverket. Enligt Skatteverket har ett företag endast rätt till avdrag för skatt på bränsle när det används för produktion av skattepliktig el.

Skatteverket har i underinstanserna anfört att målet bör hänskjutas till EU-domstolen för inhämtande av förhandsavgörande. Förvaltningsrätten och kammarrätten har delat Skatteverket inställning att avdrag inte ska medges för bränslet som använts för att framställa hjälpkraft och har valt att inte inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”) började med att konstatera att EU-domstolens praxis ger tillräcklig vägledning för att kunna avgöra målet och att det därför saknas anledning att hämta in ett förhandsavgörande.

När det gäller sakfrågan tolkade HFD den svenska lagtexten på ett annat sätt än underinstanserna. Enligt HFD framgår det inte av den aktuella bestämmelsen om rätten till avdrag för skatten på bränslet även ska bedömas utifrån hur den el som framställs ska förbrukas i nästa led. Bestämmelsen måste därför tolkas utifrån energiskattedirektivet och EU-domstolens praxis. Det finns inget stöd i denna praxis för att det vid framställning av el i flera led, skulle vara en förutsättning för skattebefrielse att beskattning sker just i det specifika led där produkten förbrukas.

HFD fortsatte med att konstatera att underinstansernas tolkning av bestämmelsen innebär att det uppkommer en dubbelbeskattning eftersom både bränslet och den el som framställs i ett senare led beskattas och att en sådan tillämpning inte är förenlig med direktivets syfte.

HFD delade därför vår och klientens uppfattning att skattebefrielse ska medges för bränsle som förbrukas för att framställa hjälpkraft.

Kommentar
Svalner har varit ombud för klienten i den långdragna process som slutligen lett fram till domslutet. Enligt vår mening är det tydligt att den tolkning som underinstanserna gjort inte är förenlig med energiskattedirektivet. Det är mycket välkommet att HFD nu har prövat frågan och bekräftat detta. En annan utgång hade som HFD konstaterat lett till en dubbelbeskattning som inte är förenlig med EU-rätten.

Domen förväntas få betydelse för många skattskyldiga med liknande verksamheter.

Kontakta oss gärna för mer information om domen: