Ny dom från HFD – inte skatteflykt att överlåta företag med underskott

Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att Skatteverket inte har rätt att reducera ett underskottsföretags underskott från tidigare år med stöd av vare sig principen om rättshandlingarnas verkliga innebörd eller skatteflyktslagen

 

I 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229 ), IL, finns särskilda regler om tidigare års underskott. Huvudregeln är att sådana underskott utan tidsbegränsning får kvittas mot framtida vinster. Om ett underskottsföretag är föremål för en ägarförändring måste dock bl.a. den s.k. beloppsspärren som innebär att underskottets storlek kan komma att påverkas av utgiften som åstadkom ägarförändringen beaktas.

 

Omständigheter

Det aktuella bolaget (Hoist Finance Services) hade vid ingången av beskattningsåret 2012 ett underskott på ca 135 miljoner kr. I augusti 2012 överlät bolaget sitt dotterbolag till sitt moderbolag för 150 miljoner kr mot revers. Reversen utgjorde bolagets enda tillgång efter överlåtelsen. I december 2012 överläts bolaget till en extern köpare för en köpeskilling om ca 160 miljoner kr som erlades delvis genom att köparen tog över betalningsansvaret för den skuld som moderbolaget hade till bolaget. Beloppets storlek medförde att underskotten inte skulle reduceras till följd av ägarförändringen.

 

Skatteverket beslutade att inte medge bolaget avdrag för tidigare års underskott med motiveringen att den verkliga innebörden av förfarandet var att utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över bolaget bara uppgick till det belopp om ca 8 miljoner kr som hade betalats kontant. Bolaget överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm. I förvaltningsrätten yrkade Skatteverket i andra hand att lagen mot skatteflykt skulle tillämpas på förfarandet. Förvaltningsrätten fastställde med tillämpning av skatteflyktslagen det överklagade beslutet. Kammarrätten i Stockholm biföll bolagets överklagande och Skatteverket överklagade kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen.

 

Högsta förvaltningsrättens bedömning

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att såväl bolagets försäljning av dotterbolaget som försäljningen av bolaget skett på marknadsmässiga villkor samt att värdet på bolagets fordran på sitt moderbolag motsvarade fordringens nominella belopp. Den verkliga innebörden av de aktuella rättshandlingarna kunde därmed inte anses vara en annan än vad de gav uttryck för.

 

När det gäller skatteflyktslagen konstaterades att bolaget vid tidpunkten för överlåtelsen var ett s.k. skalbolag och att det fram till år 1993 fanns en bestämmelse, den s.k. skalbolagsregeln, som hade reducerat underskotten om bestämmelsen fortfarande varit i kraft. Domstolen anförde vidare att lagstiftaren uttryckligen reglerat en situation – när tillskott lämnats till underskottsföretaget – då utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett skalbolag ska minskas. Den i målet aktuella situationen, att ett förvärv sker genom att köparen övertar säljarens skuld till det förvärvade bolaget, hade däremot inte reglerats trots att den inte är ovanlig och inte kan ha varit okänd för lagstiftaren. Avsikten kan därmed inte ha varit att begränsa rätten till underskottsavdrag i en sådan situation varför skatteflyktslagen inte är tillämplig på förfarandet.

 

Kommentar

Svalner har varit ombud för Hoist Finance Services i den långdragna process som lett fram till domslutet. Frågan i målet har inte bara varit aktuell i detta mål. Skatteverket har sedan flera år tillbaka drivit ett stort antal processer mot underskottsföretag som varit föremål för ägarförändringar. Domen är således av stor betydelse för många skattskyldiga.

 

Det är ett rimligt avgörande då skatteflyktslagen, precis som domstolen kommer fram till, inte bör kunna tillämpas i situationer som är så tydligt reglerade och som varit kända för lagstiftaren. Genom domen upprätthålls ett system som innebär att möjligheten att utnyttja underskottsavdrag är neutralt vid ägarförändringar, med de tydliga begränsningar som följer av 40 kap. inkomstskattelagen. En annan utgång hade kunnat leda till osäkerhet både vad gäller det regelverket och skatteflyktslagens tillämpning. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande är därför mycket välkommet.

 

Kontakta oss gärna för mer information om domen.

 

Fredrik Berndt
Anders Lilja
Ida Larsson