Idag överlämnade regeringen budgetpropositionen för 2021 till riksdagen

I budgetpropositionen föreslår regeringen tillfälliga åtgärder syftande till att återstarta ekonomin, men också långsiktiga reformer för att bidra till att lösa samhällsproblemen. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

 

Regeringen bedömer att svensk ekonomi tycks ha bottnat under våren 2020 och väntas återhämta sig under andra halvåret 2020, precis som världsekonomin i övrigt. Enligt regeringen kan det dock ta flera år innan lågkonjunkturen är över. Men Sverige bedöms ha goda förutsättningar att hantera lågkonjunkturen eftersom den offentliga skuldsättningen är bland de lägsta i Europa.

 

Lågkonjunkturen – men också regeringens åtgärder – gör att de offentliga finanserna väntas försvagas kraftigt under 2020 och 2021. Samtidigt syftar den expansiva finanspolitiken till att stimulera ekonomin och påskynda återhämtningen och det ska på sikt leda till starkare finanser igen.

 

På skatteområdet föreslås ett stort antal förändringar. Nedan anges helt kort några av dessa förslag och aviseringar om kommande förändringar.

 

Skatt på arbetsinkomster

  • Skatten för personer över 65 år ska sänkas ytterligare, syftande till att minska skillnaden i beskattning av lön och pension som orsakats av de jobbskatteavdrag som tidigare införts en gång för alla ska åtgärdas

Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2021.

  • Taket för rutavdraget ska höjas från 50 000 kr till 75 000 kr per person och år. Det ska dessutom utvidgas till att även omfatta bland annat tvätt vid tvättinrättning och möblering av bostad inklusive möbelmontering (men inte inredningstjänster).

Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2021.

  • En ny skattereduktion för privatpersoner för installation av grön teknik (t.ex. solceller) ska införas, på max 50 000 kr per person och år.

Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2021.

  • Tidsgränsen för så kallad expertskatt bör utvidgas från tre till fem år.

Ändringarna bör träda i kraft 1 januari 2021 och gälla för vistelser som påbörjats efter 31 maj 2020.

  • Schablonberäkningen för bilförmån bör justeras så att den bättre speglar kostnaden av privat bilinnehav, vilket innebär att det kommer bli dyrare att ha förmånsbil än vad det är i dagsläget.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2021.

  • Det så kallade FoU-avdraget bör förstärkas ytterligare på så vis att det högsta sammanlagda avdraget som får göras från arbetsgivaravgifterna höjs från 450 000 kr till 600 000 kr per månad, och den tid som den anställde behöver arbeta med FoU sänks från 75 till 50 procent av arbetstiden per månad.

Ändringarna bör träda ikraft den 1 januari 2021.

  • Beräkningen av förmånsvärdet för fri kost ska ändras och kommer styras av prisbasbeloppet, istället för en schablon med utgångspunkt i genomsnittspriset för en normal måltid.

Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2021.

 

Skatt på kapitalägande och företagsskatter

  • Schablonintäkten för uppskovsbelopp som omfattar vinst vid försäljning av privatbostad avskaffas. Syftet med avskaffandet av schablonintäkten är att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2021.

  • En tillfällig skattereduktion bör införas för företag som köper in nya inventarier och innehar dem under viss tid, för att stimulera till nya investeringar. Skattereduktionen ska vara 3,9 procent av anskaffningsvärdet på inventarier som köps in under 2021.

Ändringarna bör träda ikraft den 1 januari 2022.

  • Bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto bör justeras. Syftet med det föreslagna ändringarna är att möjliggör ytterligare avdrag för koncernbidragsspärrade underskott om ett underskottsföretag på grund av nekat avdrag för negativt räntenetto annars redovisar överskott.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2021.

  • Skatten på finansskatten bör ökas ytterligare. Tanken är skatteuttaget från finanssektorn bör öka med 5 miljarder kronor 2022 och 6 miljarder kronor 2023 jämfört med i dag.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2023.

 

Moms och punktskatter

  • Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor. Som aviserats tidigare har regeringen för avsikt att införa omvänd skattskyldighet för mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler och bärbara datorer. Reglerna omfattar endast nationell handel mellan beskattningsbara personer och inte försäljning till privatpersoner. Omvänd skattskyldighet ska tillämpas om beskattningsunderlaget i den enskilda fakturan överstiger 100 000 kr. En säljare ska dock fortfarande ta ut moms om köparen t.ex. bedriver en momsfri verksamhet och därför inte är eller behöver vara registrerad till moms för annat än inköpet av aktuella varor.

Lagändringen är tänkt att träda i kraft den 1 april 2021.

  • Höjd energiskatt på viss elektrisk kraft. Energiskatten på el vid yrkesmässig användning måste uppfylla den minimiskattenivå som följer av EU-rätten. Denna nivå är 0,5 euro per megawattimme. Den svenska skattenivån på 0,5 öre per kilowattimme har historiskt haft en viss marginal i förhållande till EU-rätten. Denna marginal har dock de senaste åren urholkats till följd av kronans försvagning på den internationella valutamarknaden.

Minimiskattenivån föreslås därför att höjas till 0,6 öre per kilowattimme från och med den 1 januari 2021.

  • Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i industriell verksamhet och i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Regeringen anser det är önskvärt att energiskatten styr mot en mer effektiv energianvändning oavsett verksamhet. I princip bör energiskatt tas ut på all energi på ett likformigt sätt. Regeringen föreslår därför att nedsättningen av energiskatt för bränslen som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet och i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet bör slopas. Även rätten till återbetalning av energiskatt för bränslen som förbrukas för framställning av värme eller kyla som levereras för anförda ändamål ska slopas.

Förändringarna kommer genomföras i två steg. Den 1 juli 2021 sänks skattenedsättningen från 70 procent till 35 procent för att därefter, den 1 januari 2022, slopas helt.

  • Skattebefrielse för biobränslen. Regeringen har presenterat flera förslag som berör biobränslen. Skattebefrielsen för andra skattepliktiga biobränslen för uppvärmning än biogas och biogasol avskaffas. Därutöver föreslås att en definition av biogasol införs i lagen om skatt på energi. Med biogasol avses biopropan, biobutan och bio-DME. Biogasol som förbrukas som bränsle för uppvärmning befrias från energi- och koldioxidskatt.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2021.

 

Svalners kommentar

 

Budgetpropositionen innehåller ett ganska stort antal förändringar på skatteområdet. I flera fall saknas kommenterar kring det närmare innehållet av föreslagna ändringar, varför det kan i dagsläget vara svårt att mer i detalj uttala sig om vad förslagen innebär för det enskilda företaget.

 

Det synes dock kunna konstateras att ändringarna i flera fall riskerar att medför en ökad börda för enskilda och träder i kraft med kort varsel. Det kan därför vara svårt för enskilda att göra den omställning som är nödvändig för att målen med en grön skatteväxling ska uppfyllas.

 

Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor med anledning av de föreslagna ändringarna. Vi kan hjälpa er att göra en översyn över hur de kommande ändringarna kommer att påverka er verksamhet.

Anders Lilja
Mattias Fri
Ulrika Grefberg