Hur påverkas beskattningen av budgetpropositionen för 2025?

Regeringen har presenterat sin budgetproposition för 2025. Mot bakgrund av att inflationen blivit lägre menar Regeringen att fokus nu kan skiftas mot att bygga ett rikare Sverige. De övergripande målen med budgetpropositionen anges vara att stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen samt genomföra reformer för att öka landets tillväxt. Svalner redogör nedan för hur de mer centrala delarna av budgetpropositionen påverkar beskattningen av individer och företag.

Om inget annat anges föreslås reglerna träda i kraft från och med den 1 januari 2025.

1. Skatt på tjänsteinkomster

• • Sänkt skatt på tjänsteinkomster och pension. Skatten på arbete ska sänkas genom att det ordinarie jobbskatteavdraget höjs. Individer under 66 år som tjänar mer än ca 15 900 kr per månad i lön ska betala lägre skatt på sin lön. Skattelättnaden blir som störst (i relation till inkomsten) för individer med en månadsinkomst om ca 40 000 kronor. I genomsnitt (för samtliga som berörs av förslaget) förväntas en faktisk skattesänkning med knappt 2 600 kronor per person och år. Maximal skattelättnad uppgår till ca 3 200 kr per person och år.

• Även pensionärer och personer som fyllt 66 år som fortsätter att arbeta, får en skattelättnad genom att det förhöjda grundavdraget höjs ytterligare. I genomsnitt förväntas skatten sänkas med ca 1 100 kronor per person och år för dem som berörs av förslaget.
• Det ordinarie jobbskatteavdraget och jobbskatteavdraget för äldre ska inte längre trappas ned vid högre inkomstnivåer vilket innebär att marginalskatten sänks från 55 till 52 procent för personer under 66 år som tjänar mer än ca 65 000 kr per månad, och för personer över 66 år som tjänar mer än ca 52 000 kr (2025). Den genomsnittliga skattesänkningen för de som berörs förväntas till ca 10 100 kr per år.
• Sänkt ersättningsnivå för expertskatt enligt beloppsregeln. Expertskattereglerna innebär att utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner betalar lägre skatt på sina tjänsteinkomster, och att arbetsgivaren därför betalar lägre sociala avgifter. Skattelättnaden kan medges om nyckelpersonerna erhåller lön eller annan ersättning om minst 2 prisbasbelopp per månad (den s.k. beloppsregeln). Regeringen föreslår att sänka ersättningskravet till 1,5 prisbasbelopp. En sänkning av ersättningsnivån från 114 600 kr (2024) till 88 200 kr (2025) per månad förväntas innebära att fler personer kommer att omfattas av skattelättnaderna och att det blir lättare för svenska företag att attrahera utländsk nyckelkompetens.
• Beloppsgränsen för avdrag för resor till och från arbetet höjs från 11 000 kr till 13 000 kr, från och med inkomstår 2026. Förslaget innebär att endast utgifter för resor till och från arbetet som överstiger 13 000 kr får dras av i inkomstslaget tjänst. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
• Det s.k. växa-stödet utvidgas. Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den först anställda i ett företag föreslås utvidgas till att omfatta upp till två anställda. Vidare ska beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen höjas till 35 000 kronor per månad. Nedsättningen föreslås tillämpas på anställningar som påbörjas efter den 30 april 2024.
• Övrigt:
  • Underlättande av förskottsbetalning vid skattereduktion för installation av grön teknik
  • Sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller
  • Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas från 2026

2. Skatt på kapital

• Sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring blir skattefritt upp till ett visst belopp. Förslaget innebär att ett sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och/eller i PEPP-produkter, upp till 150 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2025, och upp till 300 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2026, blir skattefritt för innehavaren. Effekten uppnås genom att avdrag för göras i inkomstslaget kapital i deklarationen. Den som har ett större sparande än de skattefria grundnivåerna beskattas enbart för sparandet som överstiger 150 000 kronor respektive 300 000 kronor.
• Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet. Enligt nuvarande regelverk får avdrag för ränteutgifter ske i inkomstslaget kapital oavsett om ränteutgifterna avser lån med säkerhet (i exempelvis bostaden, fordon eller i noterade värdepapper) eller lån utan säkerhet (s.k. blancolån). I syfte att motverka hushållens ökade skuldsättning föreslår Regeringen att ränta som betalas på lån utan säkerhet inte ska få dras av vid beskattningen. Sådana räntekostnader kommer inte alls vara avdragsgilla från och med inkomståret 2026. För inkomståret 2025 kommer dock fortfarande 50 % av dessa räntekostnader vara avdragsgilla.
• Fastighetsskatten för vindkraftverk höjs från 0,2% till 0,5% (av taxeringsvärdet). Statens ökade skatteintäkter ska användas för att inrätta ett stöd till kommunerna i syfte att öka kommunernas incitament till att säga ja till mer vindkraft.
• Övrigt:
  • Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp

3. Företagsbeskattning

• Förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott införs. Huvudregeln är att företag får nyttja skattemässiga underskott som inte kunnat dras av tidigare beskattningsår. Det finns dock begränsningar om hur och när dessa underskott får dras av när företagen varit föremål för vissa typer av ägarförändringar. Reglerna infördes i syfte att motverka handel med underskottsföretag, men har i vissa avseenden fått kritik för att vara komplicerade att både tolka och tillämpa. Regeringen föreslår bland annat följande regelförändringar.En förändring avser den s.k. beloppsspärren. Beloppsspärren innebär förenklat, när den är tillämplig, att underskott bara får dras av efter en ägarförändring med ett belopp som motsvarar 200 procent av utgiften för förvärvet. Det underskott som överstiger detta belopp, faller bort. Regeringen föreslår nu att beloppsspärren höjs till 300% av utgiften för förvärvet, för att anpassas till nuvarande skattesatser.

  Vissa förändringar föreslås även avseende situationen när en grupp individer successivt förvärvar det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag. Sammanfattningsvis föreslås att enbart förvärv som skett under en period av högst tre (istället för fem) på varandra följande beskattningsår, när företaget är ett underskottsföretag, ska beaktas. För att underlätta bedömningen av om gruppen av individer har förvärvat det bestämmande inflyttandet, ska enbart individer som förvärvat minst 20% av rösterna i underskottsföretaget beaktas (från tidigare gräns om 5%).

• Förbättrade skattemässiga villkor för enskilda näringsidkare. Enskilda näringsidkare har genom s.k. positiv räntefördelning en möjlighet att dela upp överskottet från näringsverksamheten i en del som beskattas som inkomst av näringsverksamhet, och en del som beskattas som inkomst av kapital. I vissa fall måste även en negativ räntefördelning ske, innebärandes att en del av resultatet måste beskattas som inkomst av tjänst. I dag är beloppsgränserna för negativ och positiv räntefördelning ±50 000 kronor. Regeringens förslag innebär att negativ räntefördelning bara ska behöva göras om det negativa kapitalunderlaget är minst 500 000 kronor, och att positiv räntefördelning alltid får göras, oberoende av storleken på det positiva kapitalunderlaget.
• Övrigt:
  • Höjda beloppsgränser för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut
  • Justeringar i bestämmelserna om riskskatt för kreditinstitut

4. Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mervärdesskatt 

• • Skatten på bensin sänks
  • Skatten på diesel höjs med 11 öre/liter (minsta möjliga höjning för att överensstämma med EU:s miniminivå)
  • Skatten på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk sänks
  • Flygskatten avskaffas
  • Slopad förhöjd fordonsskatt för husbilar
  • Befrielse från energiskatt på el för CCS bör inte genomföras
  • Alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier sänks
  • Vissa förändringar sker på F-skattens område
  • Nytt Öresundsavtal undertecknat

Svalner fortsätter bevaka utvecklingen och återkommer framöver med mer djupgående kommentar avseende förändringar vi anser mer centrala.

För mer information kontakta: