Förslag på förbättrade och förenklade regler för beskattning av ägare till fåmansföretag

Den s.k. 3:12-utredningen initierades av regeringen under 2022 och presenterades den 3 juni 2024. Utredningen, som haft i uppdrag att se över, förenkla och förbättra regelverket, lär välkomnas av många av landets entreprenörer, även om vissa kanske hade hoppats på än mer långtgående förändringar. Svalner redogör nedan för de centrala delarna av förslaget.

Bakgrund

3:12-reglerna tillkom ursprungligen i huvudsakligt syfte att motverka inkomstomvandling, men har utvecklats till att även utgöra ett viktigt verktyg för att skapa incitament att starta, driva, utveckla och äga företag. De enskilda lagändringarna har dock under åren blivit många, och regeringen beslutade den 25 maj 2022 att tillsätta en utredning med syftet att analysera på vilket sätt och i vilken omfattning 3:12-reglerna kan förenklas och förbättras. Den ordinarie utredningen utvidgades därefter under 2023 genom två tilläggsdirektiv, och redovisades nu den 3 juni 2024. Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

Utredningens förslag i korthet

Några av den omfattande utredningens förslag är följande.

• Schablonbeloppet (numera grundbeloppet), för att beräkna utrymmet för lågbeskattad utdelning/kapitalvinst, höjs från 2,75 IBB till 4 IBB per år (fördelas per individ och ägd andel av respektive bolag).
• Kapitalandelskravet, kravet på att äga minst 4% av aktierna i företaget för att få räkna lönebaserat utrymme (del av utrymmet för lågbeskattad utdelning/kapitalvinst), tas bort.
• Löneuttagskravet tas formellt bort och ersätts med ett schabloniserat löneavdrag (viss lön kommer dock fortsatt att krävas).
• Karenstiden förkortas från 5 år till 4 år (minsta möjliga tid som måste löpa innan 3:12-reglerna inte längre behöver tillämpas på aktier som varit kvalificerade).
• Ett gemensamt takbelopp, för hur mycket av utdelning och kapitalvinst som maximalt ska beskattas i tjänst, införs om 90 IBB (till skillnad från dagens dubbla takbelopp om 90 IBB för utdelning, respektive 100 IBB för kapitalvinst).
• Särreglerad och snävare definition av närståendekretsen (syskon ej längre närstående).
• Till viss del förändrad beräkning av gränsbeloppet med anledning av att bland annat förenklingsregeln och huvudregeln slås ihop.
• Koncerndefinitionen följer återigen civilrätten.
• Det ska framgå explicit av lagtext att utomståenderegeln tillämpas vid ett ”externt” (passivt) ägande om minst 30% (tidigare följde kravet på 30% av praxis).
• Inga förändrade skattesatser.

Vår kommentar

Förslaget innebär vissa förbättringar som berör många av landets entreprenörer.

Det är positivt att vissa trösklar tas bort som idag finns i beräkningen av lönebaserat utrymme och som orsakar alldeles för binära effekter för dagens entreprenörer. En delägare som enligt nuvarande regler tar ut en krona för lite i lön (en krona mindre än vad årets löneuttagskrav föreskriver) får t.ex. inte beräkna något lönebaserat utrymme alls även om företaget har ett stort antal anställda. Genom att ta bort det formella löneuttagskravet riskerar delägarna inte att falla ur systemet på grund av sådana formaliteter, utan avgörande blir i huvudsak hur många man bidragit till att anställa och hur mycket lön dessa får. En liknande positiv effekt kan tänkas följa av förslaget att slopa kapitalandelskravet. Idag krävs att delägaren äger minst 4 % av antalet aktier i företaget för att denne ska få beräkna ett lönebaserat utrymme. Äger delägaren en enstaka aktie färre än 4% av totala antalet aktier, får denne inte beräkna något lönebaserat utrymme alls. Att slopa 4%-kravet får därför anses välkommet, särskilt eftersom Svalner ser att det är vanligt att nyckelpersoner ofta initialt bara får köpa ett mindre antal aktier i företaget.

Utredningen föreslår även ett höjt schabloniserat utrymme för lågbeskattad utdelning/kapitalvinst, som höjs från 2,75 IBB till 4 IBB. För en delägare som äger 100% av ett fåmansföretag, innebär detta förenklat att delägaren (2024) hade kunnat erhålla ytterligare ca 100 000 kr i utdelning till enbart 20% skatt. Notera dock att fördelningen avseende vilket bolag delägaren vill nyttja det schabloniserade utrymmet inte längre är valfritt. Utrymmet allokeras i stället mekaniskt utifrån delägarens andel i av denne ägda företag, vilket kommer att påverka möjligheten att nyttja grundbeloppet för den som äger aktier i flera fåmansföretag. Vidare föreslås även att takbeloppet för hur mycket som maximalt ska beskattas i inkomstslaget tjänst, ska bestämmas till 90 IBB (2024, ca 6,8 mSEK), inräknat såväl utdelning som kapitalvinst. I praktiken kan idag en delägare under samma år först erhålla en utdelning om 90 IBB som beskattas i inkomstslaget tjänst, och därefter (vid en försäljning av aktier i företaget) göra en kapitalvinst om 100 IBB som också beskattas i tjänst. Det av utredningen föreslagna gemensamma takbeloppet innebär således förenklat att enbart den nämnda utdelningen hade beskattats i tjänst, och att den efterföljande kapitalvinsten från en försäljning hade beskattats med 30% i inkomstslaget kapital.

Vad lämnar utredningen att önska?

Även om utredningen innehåller en hel del förslag till förändringar innehåller den inga genomgripande förändringar av regelverkets funktionssätt eller förändrade skattesatser.

Utredningen har exempelvis avstått från att förändra vilka som ska omfattas av 3:12-reglerna, de s.k. kvalifikationsreglerna. Dessa regler är och har varit föremål för ständig diskussion och vållar inte sällan problem som måste förtydligas av förvaltningsdomstolarna. Kommittén menar på att den bör vara försiktig med att ändra på den praxis som Högsta förvaltningsdomstolen arbetat fram, för att undvika att skapa en osäkerhet i näringslivet. En vanlig fråga från entreprenörer Svalner kommer i kontakt med är om de omfattas av regelverket, vilket ofta inte är klart. Det är i dessa fall ofta fråga om tillämpning av utomståenderegeln eller en bedömning av vad som ska anses utgöra samma eller likartad verksamhet. Vissa förändringar eller förtydliganden i dessa avseenden hade därför varit välkomna; att de nuvarande reglerna återkommande behöver tolkas av domstol handlar inte enbart om att det rör bedömningar i det enskilda fallet, utan att reglerna i sig öppnar upp för tolkningssvårigheter.

Svalner fortsätter att analysera förslaget. Hör gärna av dig till oss om du vill veta mer. Du som äger ett fåmansföretag kommer påverkas av regelförändringarna oavsett den slutliga utformningen och det är därför klokt att hålla sig uppdaterad.

Om du missade Breakit Sessions där Gustav Åberg och Fredrik Berndt deltog och diskuterade vad förslaget innebär i praktiken finns här en ny chans. Se video

För mer information kontakta: