Förslag om utvidgade regler för kvalificerade personaloptioner

Regeringen har föreslagit att tillämpningsområdet för skattemässigt gynnade s.k. kvalificerade personaloptioner ska utvidgas. Förslaget innebär bl.a.:

• att fler företag kan komma att omfattas av reglerna,
• att den krets som kan förvärva kvalificerade personaloptioner utökas, och
• att den praktiska hanteringen av kvalificerade personaloptioner underlättas.

De nya reglerna föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2022.

Bakgrund

Reglerna om kvalificerade personaloptioner innebär att förmån av personaloptioner inte tas upp till beskattning om vissa förutsättningar är uppfyllda. Förutsättningarna avser företaget som ger ut optionen, villkoren för personaloptionen och optionsinnehavaren. Regeringen föreslår att de krav som i dagsläget uppställs ska utvidgas.

Krav på företaget

Enligt nuvarande regler måste företag som vill tillämpa reglerna ha färre än 50 anställda och en nettoomsättning eller balansomslutning på högst 80 miljoner kronor. Enligt förslaget ska reglerna utvidgas och omfatta företag där medeltalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150 och om nettoomsättningen eller balansomslutningen uppgår till högst 280 miljoner kronor.

Den föreslagna utvidgningen motiveras av att de nuvarande reglerna inte uppfyller syftet med att underlätta rekrytering och bibehållande av nyckelpersoner för små, nystartade företag. Utvidgningen ska medföra att reglerna blir mer träffsäkra och riktar sig mot de företag som har svårt att rekrytera nyckelpersoner på grund av brist på kapital.

Krav på den krets som kan förvärva

Enligt nuvarande regler uppställs ett antal krav för att en anställd ska kunna förvärva kvalificerade personaloptioner, t.ex. avseende anställningstid, erhållen inkomst från bolaget som ger ut optionerna (13 inkomstbasbelopp) och genomsnittlig arbetstid (minst 30 timmar per vecka). Enligt regeringens förslag ska även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter kunna omfattas av reglerna. Med anledning av styrelsearbetets karaktär kommer dock vissa krav inte att gälla för dessa personer, t.ex. avseende lägsta genomsnittliga arbetstid.

Denna utvidgning motiveras av det behov som små, nystartade företag kan ha av specifik kompetens på styrelseposter. Regeringen menar att de nuvarande kraven försvårar rekryteringen av styrelseledamöter med nyckelkompetens. Mot bakgrund av att styrelseledamöter typiskt sett saknar bestämda arbetstider anser regeringen därför att man inte bör ställa något krav på lägsta arbetstid.

Utvidgning av vilket instrument som får förvärvas

Ytterligare ett förslag, som motsvarar bedömningen i HFD 2020 ref. 39, är att det ska införas en uttrycklig bestämmelse om att förmån av personaloption inte ska tas upp till beskattning om optionsinnehavaren utnyttjar optionen för förvärv av teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel i bolaget.

En del av förfarandet i HFD 2020 ref. 39 var att teckningsoptionen som gav rätt till personaloptionen omedelbart utnyttjades för förvärv av aktier i företaget. Enligt den föreslagna utvidgningen bör det vara tillräckligt att det avslutande momentet i incitamentsprogrammet utgörs av ett aktieförvärv för att kravet ska vara uppfyllt. Dessa förändringar syftar till att förenkla den praktiska hanteringen kring nyttjande av personaloptioner.

Svalner kommer att bevaka utvecklingen av förslaget. För frågor är du välkommen att kontakta: