EU-kommissionen väcker talan mot Sverige vid EU-domstolen – svenska skatteregler anses strida mot EU-rätten

EU-kommissionen har tidigare kritiserat Sverige för sin nationella skattelagstiftning som kräver att svensk preliminär inkomstskatt om 30 procent innehålls på betalningar till utländska uppdragstagare som inte är F-skatteregistrerade i Sverige, med hänvisning till att detta krav strider mot den grundläggande principen om fri rörlighet för tjänster. Den 7 maj 2025 meddelade kommissionen sitt beslut att väcka talan mot Sverige vid EU-domstolen. Kommissionen menar att Sverige trots tidigare kritik inte har anpassat de preliminära inkomstskattereglerna till EU-rätten.

Bakgrund – de omtvistade preliminärskattereglerna enligt svensk rätt

Efter lagändringar i svensk intern rätt som genomfördes 2021 är svenska uppdragsgivare som betalar för arbete som utförs av uppdragstagare som är etablerade i andra EU- eller EES-länder, utan svenskt fast driftställe, skyldiga att innehålla preliminär inkomstskatt om 30 procent på ersättningen såvida inte de utländska uppdragstagarna har godkänts för F-skatt av Skatteverket. Skyldigheten att innehålla preliminär inkomstskatt avser endast ersättningar för arbete som utförs i Sverige, dock anses även arbete som utförs utomlands vara utfört i Sverige såvida det är utfört ”inom ramen för uppdragsgivarens verksamhet i Sverige”. I den senare situationen uppstår problem eftersom godkännande för F-skatt inte är juridiskt möjligt för dessa typer av företag, dvs. i den situation då inget arbete utförs inom Sveriges gränser.

Enligt svensk skattelagstiftning är ett bolag som är baserat utanför Sverige i allmänhet inte skattskyldigt i Sverige, eftersom sådana bolag anses vara begränsat skattskyldiga. Personer som inte har skatterättslig hemvist i Sverige är endast skattskyldiga för vissa typer av inkomster, till exempel inkomst från ett svenskt fast driftställe eller en svensk fastighet; utdelningar från vissa svenska bolag; och vissa schablonintäkter. Skattskyldigheten för de utländska bolagen påverkar dock inte skyldigheten för fakturabetalaren att innehålla svensk preliminärskatt – denna skyldighet kvarstår oavsett skattskyldigheten.

EU-kommissionens argumentation – de svenska skattereglerna strider mot den fria rörligheten för tjänster

I juli 2023 skickade kommissionen en formell underrättelse och ett motiverat yttrande till Sverige avseende de svenska reglerna om innehållande av preliminärskatt. I maj 2024 uppmanade kommissionen de svenska myndigheterna att utreda och klargöra hur de avser att åtgärda de svenska reglernas nuvarande oförenlighet med EU-rätten. Kommissionen har nu, den 7 maj 2025, hänskjutit Sverige till EU-domstolen, eftersom kommissionen anser att Sveriges ansträngningar för att efterkomma de tidigare uppmaningarna har varit otillräckliga.

I artikel 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs en av de fyra mest grundläggande principerna inom EU-rätten: den fria rörligheten för tjänster. Denna princip lägger grunden för att företag och yrkesverksamma ska kunna erbjuda och tillhandahålla tjänster i EU:s medlemsstater utan att åläggas omotiverade restriktioner. Ett praktiskt exempel på en sådan omotiverad begränsning är bestämmelser i nationell lagstiftning som hindrar eller försvårar för utländska företag att tillhandahålla sina tjänster på den inhemska marknaden. Kommissionen hävdar att de svenska bestämmelserna om skyldighet att innehålla 30 procent preliminär skatt på alla fakturor som betalas till utländska företag utgör en omotiverad begränsning av den fria rörligheten för tjänster. Kommissionen hävdar att resultatet av de svenska skattereglerna om innehållande av preliminär inkomstskatt är att entreprenörer som inte är skattskyldiga enligt svensk skattelagstiftning påförs svensk källskatt på sina utställda fakturor, vilken sedan måste återbetalas vid utgången av beskattningsåret. Återbetalning av skatten måste sökas genom en separat process, en process som ofta är långdragen. Undantaget från skyldigheten att innehålla preliminär skatt är dessutom beroende av att det fakturerande bolaget är godkänt för F-skatt i Sverige, en process som även den kan vara utdragen för entreprenören och i vissa situationer omöjlig – som nämnts ovan.

Sammanfattning och kommentarer

Som nämnts har den svenska regeringen motsatt sig EU-kommissionen och hävdat att de svenska reglerna är förenliga med EU-rätten, och har inte justerat reglerna trots kommissionens uppmaningar; ett beslut som har fört Sverige inför EU-domstolen. Bedömningen av Sveriges nuvarande skatteregler ligger nu i händerna på domstolen, som har att besluta om den ska döma till kommissionens fördel och därmed tvinga Sverige att revidera reglerna så att de överensstämmer med den fria rörligheten för tjänster. Om så blir fallet kommer svenska uppdragsgivare sannolikt att tvingas göra en egen bedömning av den fakturerande uppdragstagarens svenska skattskyldighet. Det skulle kunna hävdas att den praktiska omständigheten av detta potentiellt också skulle kunna utgöra en de facto begränsning av den fria rörligheten för tjänster, eftersom det kan skapa incitament att anlita svenska entreprenörer snarare än utländska entreprenörer på grund av svårigheterna med att göra en sådan bedömning.

För ytterligare information, vänligen kontakta: