Även de nya svenska ränteavdrags-begränsningsreglerna strider mot EU-rätten!

Skatteprocesser

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD ) har i en nyligen meddelad dom slagit fast att även de nya riktade ränteavdragsbegränsningsregler strider mot EU-rätten i en situation där det låntagande och det långivande bolaget skulle ha omfattats av bestämmelserna om koncernbidrag om båda bolagen varit svenska.

 

Förutsättningarna i rättsfallet var i korthet följande. Ett svenskt aktiebolag ingick i en internationell koncern. Bolaget hade en skuld till ett irländskt koncernbolag. Bolaget ansökte om förhandsbesked för att få veta om räntorna på skulden var avdragsgilla. I ansökan angavs att räntan på skulden är marknadsmässig och att det långivande bolaget beskattas för ränteintäkterna med en skattesats om 12,5 procent. Bolaget lämnade också en beskrivning av bakgrunden till att skuldförhållandet hade uppkommit.

 

Bolaget frågade om avdrag för räntan helt eller delvis ska nekas enligt intern svenskt rätt. Om så var fallet ville bolaget veta om avdrag ändå ska medges på den grunden att en tillämpning av intern svensk rätt skulle anses strida mot EU-rätten.

 

Enligt nu gällande intern svensk rätt (”2019 års regler” ) ska som utgångspunkt avdrag för räntebetalningar inom intressegemenskapen medges givet bl.a. att den som har rätt till betalningen är hemmahörande inom EES. En särskild undantagsregel innebär dock att avdrag ändå kan nekas när sådana räntebetalningar ”uteslutande eller så gott som uteslutande” har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån (”undantagsregeln” ). Undantagsregeln fanns även i det regelverk som gällde mellan åren 2013-2018 (”2013 års regler” ) men där angavs i stället att skatteförmånen skulle vara det ”huvudsakliga skälet” till att skuldförhållandet hade uppkommit.

 

När det gäller de interna svenska ränteavdragsbegränsningsreglernas förenlighet med EU-rätten konstaterade EU-domstolen i en dom meddelad den 21 januari 2021 (det s.k. Lexelmålet, C-484/19 ) att de svenska reglerna stod i strid med EU-rätten. Lexel-målet avsåg emellertid 2013 års regler.

 

I det nu aktuella målet kom Skatterättsnämnden fram till att undantagsregeln inte var tillämplig och att bolaget således hade rätt till avdrag för räntebetalningarna med stöd av intern svensk rätt. Det innebar att Skatterättsnämnden därmed aldrig kom att pröva frågan om undantagsregelns giltighet i förhållande till EU‑rätten.

 

Skatteverket överklagade Skatterättsnämndens beslut till HFD.

 

Till skillnad från Skatterättsnämnden valde emellertid HFD att först pröva undantagsregelns förenlighet med EU-rätten. Domstolen kom fram till att EU-domstolens resonemang i Lexel-målet var fullt ut överförbart även på 2019 års regler. Med hänvisning till förarbetena konstaterade HFD att avsikten med 2019 års undantagsregel var att bedömningen av om den är tillämplig ska göras utifrån i princip samma omständigheter som enligt den tidigare regeln i 2013 års regler. En enig HFD konstaterade således att det därmed inte var förenligt med EU-rätten att vägra avdrag för de aktuella ränteutgifterna med stöd av undantagsregeln enligt 2019 års regler.

 

Våra kommentarer

 

Det är högst välkommet att HFD nu slår fast att även de nya ränteavdrags-begränsningsreglerna från 2019 står i strid med EU-rätten. Det kan i sammanhanget noteras att EU‑kommissionen har ett pågående överträdelseförfarande mot Sverige gällande 2019 års regler. HFDs bedömning i målet var därför inte helt oväntad.

 

Enligt vår uppfattning innebär domen att avdrag för ränteutgifter till ett koncernbolag inom EU/EES inte kan nekas med stöd av undantaget om koncernbidragsrätt med låntagaren hade förelegat om räntemottagaren varit ett svenskt bolag. Det återstår att bedöma om det även i andra situationer kan anses strida mot EU-rätten att neka ränteavdrag. Vi bedömer att det finns goda argument till stöd för att hävda att det även i andra situationer, t.ex. när mottagare av räntebetalningen finns utanför EU/EES eller i en situation där koncernbidragsförutsättningar inte hade funnits, strider mot EU-rätten att neka ränteavdrag.

Fredrik Berndt
Anders Lilja