Nytt lagförslag angående koncernbidragsspärrade underskott och negativt räntenetto

Regeringen skickade den 25 mars 2020 en promemoria på remiss med förslag på justerande bestämmelser avseende avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto.

Förslaget kommer efter hemställan från Svenskt Näringsliv som uppmärksammat att den ändring som genomfördes av koncernbidragsspärren i samband med att 2019 års regler om avdragsbegränsning för negativa räntenetton infördes, kan leda till negativa skattekonsekvenser för företag som inte får fullt avdrag för sitt negativa räntenetto om företaget samtidigt har koncernbidragsspärrade underskott. Reglerna medför i en sådan situation att företaget inte kan utnyttja sitt koncernbidragsspärrade underskott mot den inte avdragsgilla delen av det negativa räntenettot. Dessa företag kan därmed tvingas betala skatt trots att de har underskott från tidigare år.

I promemorian presenterar regeringen nu förslag till ändrad lagstiftning för att komma till rätta med detta problem. De föreslagna reglerna är tekniskt komplicerade men de innebär – något förenklat uttryckt – att rätten att göra avdrag för koncernbidragsspärrade underskott utökas så ett företag får utnyttja dessa underskott mot ej avdragsgilla negativa räntenetton. Som en konsekvens av reglerna föreslås även i vissa fall en samtidig minskning för avdrag för negativt räntenetto.

Förslaget till den nya lagstiftningen har skickats ut på remiss till och med den 18 maj 2020.

Svalners kommentarer

Svalner bistod Svenskt Näringsliv med att ta fram hemställan till regeringen som föranledde det nu aktuella förslaget till lagändring och det är glädjande att regeringen tagit till sig av de synpunkter som lyfts fram i hemställan.

Vi anser att regeringens förslag är positivt för företagen då effekten av reglerna blir att företag får utnyttja koncernbidragsspärrade underskott mot ej avdragsgilla negativa räntenetton och således inte hamnar i skatteposition. Det negativa med förslaget är att ett redan komplicerat system blir än mer komplicerat.

En annan negativ aspekt med förslaget är de nya bestämmelserna föreslås träda i kraft först den 1 januari 2021 och tillämpas för första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Det innebär att för räkenskapsåret 2019 får man leva med de negativa skattekonsekvenserna av dagens regler.

Som nämnts ovan så är de föreslagna reglerna tekniskt komplicerade och vi på Svalner kommer att analysera förslaget mer i detalj och givetvis följa den fortsatta utvecklingen.

 

För frågor kring de föreslagna reglerna kontakta:

 

Anders Lilja
Mobil: +46 70 146 60 35
E-post: anders.lilja@svalner.se