Högsta förvaltningsdomstolen bekräftar att city cards är vouchers i momshänseende!

Vi har i ett tidigare nyhetsbrev – ”EU-domstolen har meddelat dom i mål om voucher!” – informerat om att Svalner företräder ett bolag som utfärdar och säljer så kallade ”city cards” till turister som besöker Stockholm.

Korten innebär i korthet att en innehavare har rätt att under en begränsad tid och upp till ett visst värde ta del av ett stort antal attraktioner samt transporttjänster, såsom museum, rundturer och sightseeingbussar.

EU-domstolen förklarade tidigare i år att villkoren för att kvalificera kortet som en voucher i momshänseende tycktes vara uppfyllda.

Detta eftersom det dels kunde konstateras en skyldighet att godta kortet som betalning för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, dels att de varor och tjänster som tillhandahålls eller potentiella leverantörers identitet framgick i tillhörande dokumentation, inbegripet villkoren för användningen av kortet.

EU-domstolen förklarade även att kortet i sådana fall var en så kallad flerfunktionsvoucher eftersom den moms som skulle betalas för de tjänster som kortinnehavaren tog i anspråk inte var känd vid tidpunkten för utställande av kortet. EU-domstolen lämnade dock till Högsta förvaltningsdomstolen att kontrollera att de ovan nämnda villkoren var uppfyllda i det aktuella målet. Högsta förvaltningsdomstolen har nu meddelat dom i målet.

1. Högsta förvaltningsdomstolen

Liksom EU-domstolen konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att det föreligger en skyldighet för en arrangör av en attraktion att godta kortet som ersättning eller partiell ersättning för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster. Övriga villkor för användandet av kortet såsom giltighetstid, vilka attraktioner som kan utnyttjas, antal tillfällen kortet kan utnyttjas för respektive attraktion, och värdegränser framgår av den dokumentation som lämnas tillsammans med kortet och på bolagets hemsida.

Högsta förvaltningsdomstolen gör bedömningen att kortet uppfyller villkoren för att vara en voucher och instämmer i EU-domstolens bedömning att det utgör en flerfunktionsvoucher.

2. Vår kommentar

Högsta förvaltningsdomstolen dom är välkommen, men inte särskilt överraskande. EU-domstolen var tydlig i sitt förhandsavgörande och gav litet till inget utrymme för en avvikande tolkning.

Domen innebär att det nu även på nationell nivå är klarlagt att instrument som innebär en skyldighet att godta det som ersättning för varor eller tjänster kan utgöra en voucher om vissa andra förutsättningar är uppfyllda. Som exempel kan nämnas presentkort, bonuspoäng och olika former av krypto-/virtuella valutor.

Vi ser här en möjlighet för många branscher och företag att arbeta proaktivt och i förekommande fall se över sin momsmässiga hantering i verksamheten. Det uppstår nämligen fler frågor med
anledning av att definitionen av vouchers numera är mer eller mindre prövad och klarlagd.

En fråga som redan nu kan vara aktuell att fundera över är hur beskattningsunderlaget ska beräknas om en voucher involverar flera parter såsom en utställare, utförare och mottagare av en tjänst eller vara.

Ni är välkomna att kontakta oss om ni vill diskutera hur detta kan påverka er verksamhet.